Bröder Franzén keramikfabrik

Ruukkumaakari Gustaf Alexander Franzén muutti perheensä kanssa Tammisaaresta Inkooseen v. 1909. Hän aloitti sen jälkeen ruukkujen ja maljakoiden valmistuksen Östergropissa, Tähteläntien varressa.

Gustaf Alexander Franzén menehtyi 55 vuotiaana 20.7.1922. Hänen poikansa jatkoivat sittemmin isänsä ammattia ja perustivat "Veljekset Franzénin" (Bröder Franzén) keramiikkatehtaan Inkoon Tähtelään. Yrityksestä tuli 1930-luvun lopulla Suomen suurin kukkaruukkujen valmistaja.

Västra Nyland -lehdessä kirjoitettiin lokakuussa 1938 Franzénin tehtaan vaiheista seuraavasti:

"Säg det med blommor" är en i våra dagar allmän uppmaning, varmed blomsterförsäljaren vill påminna om att det bästa sättet att gratulera en vän eller bekant på en bemärkelsedag är att göra det med blommor. En sådan blomsterhälsning göres både med lösa blommor, snittblomster, och med blommor i kruka. Och för uppdragning av blommor behöves, såvida det icke är fråga om frilandsblomster, krukor. De stora blomsterodlarna behöva krukor i tusenden och åter tusenden om året.

Om också blomsterodlingen i stort är en nutida kulturföreteelse, så är den det i smått av gammalt datum. Men tillverkningen av krukor är ännu äldre, dock kanske icke blomkrukstillverkningen utan skapandet av krukor sådär i största allmänhet, krukor för hushållet och annat så kallat stengods, som alstras av en krukomakares hand. Krukmakarens yrke är mycket gammalt. Förr i tiden fanns det också krukmakare i Ekenäs och den sista krukmakareverkstaden, ett litet lågt ruckel, låg på den plats där nu den Pojoviks Klädesfabrik tillhöriga stora gården n:o 312 i femte stadsdelen befinner sig i vinkeln mellan Björknäs-, Promenad- och Åsgatorna på sluttningen mot Kvarnbacken. Den sista genuina ekenäskrukmakaren var Karl Edvard Sanngrén, en gedigen hantverkaremästare, som också var kakelugnsmakare och storjägare - han fångade bl. a. mellan 1850 -1876 16 vargar och 435 rävar och mottog Finlands Jägarförbunds hedersmärke och diplom offentligt i kyrkan efter gudstjänstens slut. Redan på 1890-talet upphörde emellertid denna mästares aktiva insats i det gamla krukmakareyrket.

Därmed var visserligen inte krukmakarenas tid förbi i Ekenäs. Hit flyttade år 1900 från Borgå en i sitt fack skicklig krukmakare, G. A. Franzén, som kunde göra både vanliga oglacerade blomkrukor och glacerat och färgat hushållsstengods eller keramikarbeten. I den gamla verkstaden vid Kvarnbacken fortsatte han det sanngrénska arbetet. Tomten var arrendetomt, men Franzén umgicks med planer på att här inrätta en tidsenligare och större krukmakareverkstad. Tomten skulle han nog fått köpa och det för 72 penni per kvadratmeter ännu så sent som 1908, men stadsfullmäktige förkastade hans anhållan att här få uppföra en krukmakeriverkstad, "enär platsen såsom centralt belägen och mittemot samskolan ansågs olämplig" såsom det heter i referatet från fullmäktiges sammanträde. Han önskade då inlösa tomten 363 i Formanshagen, men fullmäktige ville inte heller ge den för ändamålet utan erbjöd någon av tomterna 365 eller 366. Emellertid synes herr Franzén icke varit hugad att slå sig ned på någon av dessa tomter; tröttnar på Ekenäs och flyttar 1909 sina bopålar till Ingå, där han vidpass en kilometer från Takter station finner en liten byggnad lämplig för ett krukmakeri. Och här arbetar han sedan med bistånd av sina söner tills sjukdomen kommer och slutligen döden 1922.

En vacker solskensdag i oktober stiga vi av tåget vid Täkter station, där den bördiga, lerrika slätten vidgar sig och ger rum för blicken ut mot Täkter stora by. Men det är icke dit vi sträva för att se hur det går till i en krukmakarverkstad; den gamla franzénska verkstaden står nu öde och tom, liten och ringa också den såsom den gamla verkstaden på Kvarnbacken i Ekenäs. Nej, vi söka oss över till motsatta sidan av järnvägen, ett stycke mot Rankila by. Här finna vi till vänster om landsvägen ett tvåvåningshus, nedtill av sten och vitrappat, upptill av trä och rödmålat. Det har ursprungligen varit skomakarverkstad och senare mejeri i en våning, men sedan blivit keramikfabrik och höjts på till två våningar. Det är här man i våra dagar finner Nylands västligaste krukmakarverkstad. "Bröder Franzéns keramikfabrik" är firmanamnet.

                     Franzénien ostamaa entistä Tähtelän meijeriä korotettiin kerroksella 1930-luvun alussa. Veljekset Franzénin                                   tehdas jatkoi toimintaansa tässä kiinteistössä rakennustöiden valmistuttua. (Kuva: Ingå i bild - Inkoo kuvin)

G. A. Franzén hade fem söner och det märkliga är att de alla gått i fadrens fotspår: de arbeta samtliga inom lergods- eller keramikbranschen. Den äldsta av sönerna, Gustaf, besökte Ateneum och utvecklade där sina konstnärliga anlag för modellering i lera och har senare studerat keramik bl. a. i Tjeckoslovakien. I Täkter träffa vi emellertid icke honom utan en av de yngre bröderna, Gunnar Franzén, som beredvilligt ställer sig till vår disposition, då vi önska se hur det går till att tillverka en vanlig enkel blomkruka. Här skall vi nu försöka beskriva framställningen; tyvärr omöjliggjorde olämpliga belysningsförhållanden vårt försök att fånga några interiörer på filmrullen.

Sedan för driften behövlig lera från närbelägna lertag forslats till platsen, placeras den först i en blandningskran, genom vilken den får gå ett par gånger och blandas med sand. Beroende på fetthalten kan den behöva ända till 20 procent sand, men det kan också hända att man får sådan lera vars "magerhet" eller sandhalt är så stor, att ingen tillsats behöves. Från blandningskranen föres lermassan över till en annan maskin, som hr Franzén kallar "korvmaskinen", ty ur denna pressas Ierblandningen ut i tvenne tjocka strängar, "korvar", som automatiskt avskäras, varpå de lyftas på ett paternosterverk, medels vilket de transporteras till övre våningen; vid färden upp avkortas de av järntrådar i lämpliga stycken, beroende på för huru stora krukor de äro avsedda. Vid fabriken här i Täkter tillverkas blomkrukor av dimensionerna två till sju tum.

Då paternosterverket fört de avskurna "korvarna" upp till övre våningen mottagas de här av en, som placerar bitarna in i blomkrukspressen. Här får massan en tillsats av olja, som gör att den icke klibbar fast vid formarna. I pressen finns en matris av stål i form av en stympad kon; den pressar under en rotation om 700 varv i minuten ned massan mot en yttre matris och dessa bägge inre och yttre former äro så avpassade att den överflödiga leran pressas ut och faller bort. Ur pressen framkommer nu den färdigformade krukan, som är elastisk som gummi, men samtidigt så fast att den bibehåller formen vid hanterandet. Genom anordningar i matrisen förses krukornas botten på yttre sidan med rännor, varigenom vatten kan avrinna, då växterna vattnas.

Blomkrukspressen med dess matriser är en dyrbar pjäs; i Tyskland kosta sådana maskiner upp till 40,000 mark i vårt mynt, men herr Franzén har själv tillverkat sin liksom för övrigt även "korvmaskinen" - och då bli de betydligt billigare. Matriser måste man ha för varje storleksgrad av krukor.

Då krukan kommit från pressen placeras den att lufttorka. Tiden för torkningen är olika för olika dimensioner; för 2- à 3-tums krukor går det på 3 à 4 dygn, för större kan det gå upp till ett par veckor. Vid tillverkningen måste man beräkna att krukorna under torkningen och bränningen krympa med ungefär en halv tum. Från torkrummet föras krukorna nämligen till brännugnarna, av vilka fabriken här har två stycken. Vid bränningen får elden, som ledes både under, och över och på sidorna om krukorna, även komma i direkt beröring med dem. Hettan är mellan 900 -950 grader. Efter ett par tre dygn är satsen färdigbränd och då är det bara att gallra ut de söndriga och föra de hela i lager i magasinet. För de mindre dimensionerna tar torkning och bränning i genomsnitt en veckas tid.

Såsom sades tillverkas här krukor i storlek 2-7 tum. Men Täkter-krukmakeriet är blott en del av Bröder Franzéns keramikfabrik. Den andra fabriken befinner sig i Malm. Den är större och den producerar krukor med dimensioner från ½ till 12 tum. Här förekommer även andra keramikarbeten. Vi hålla oss emellertid i detta sammanhang endast till Täkter-fabriken.

           Veljekset Franzénin toinen ja suurempi tehdas sijaitsi 1937 - 1941 Helsingin maalaiskunnassa Malmilla, osoitteessa                         Opistotie 11. Tämän tehtaan myötä Veljekset Franzénin yrityksestä tuli maamme johtava kukkaruukkujen valmistaja.

Man övergick här till partiell maskindrift efter faderns död och till hel maskindrift 1927 till en början på gamla platsen. År 1932 flyttades fabriken till sin nuvarande plats. Drivkraften var tidigare oljemotor, nu är den elektrisk.

Herr Franzén demonstrerar även gamla tidens kruktillverkningsmetod, det verkliga hantverket, som inte mången mera kan, sedan maskiner tagits i bruk. Vid handfabrikationen är det viktigaste arbetsredskapet "drejskivan". Den består av en tjock cirkelrund träskiva, vidpass en fot eller något mera i diameter. Den vilar horisontalt på en lodrät axel och drives genom att krukmakaren där han sitter på sin stol med foten sparkar på en större cirkelrund skiva, som vilar på samma axel som drejskivan; härigenom får denna stor hastighet. Krukmakaren tar en lämpligt stor lermassa, placerar den på centrum av skivan, och medan massan roterar, formar han med händerna leran, så att den snart tar formen av en kruka, en vas, en skål, ett fat eller vad han nu vill ha. Detta går oväntat hastigt, men ingalunda så fort att det skulle ge sin utövare en god inkomst. I våra dagar är det nog endast maskindriften, som lönar sig. Endast stora dimensioner, från 12 tum uppåt, måste göras för hand. En god krukmakare kan vid handarbete göra 25 à 30 sådana stora krukor, om dagen och kan i fråga om små krukor komma upp ända till 300, men då är det nog att hålla på mera än 8 timmar om dagen. Herr Franzén berättar, att hans arbetare - de äro fyra man - en dag försökte slå ett rekord. De gnodde på allt vad de kunde i 8 timmars tid och kom upp till 11,000!

Men med sådant knog håller man nog icke ut länge. Det var blott ett experiment. Annars är efterfrågan på blomkrukor nu stor. Tillverkningen i Malm och Takter går upp över miljoner stycken i året. Senaste årsskifte hade man i Takter 300,000 krukor på lager; de försvann sedan under våren och försommaren och fabriken är i gång hela året. Så gott som hela västra Nylands behov av krukor tillgodoses av fabriken. I Tammerfors och Jyväskylä finnas nederlag.

Vad i övrigt tillverkningen av lergods vidkommer, så förekommer den mest i Åbo samt i Viborgs-trakten, men även i Österbotten. I Grankulla, där för övrigt en av bröderna nu arbetar, är keramiken storindustri. I Kyrkslätt finns ännu någon, som bedriver yrket som hantverk, men annars är det som hantverk i utdöende.

I herr Franzéns hem ser jag en av äldsta bror, Gustaf, modellerad porträttbyst av fadern; den är utomordentligt levande och lik originalet. Krukmakaren G. A. Franzén, som för sina handgjorda alster erhöll pris på utställning i Petersburg, där han för övrigt också någon tid arbetat, skulle nog bli mäkta förvånad ,om han såge den maskindrift, som nu bedrives av sönerna. "Och vi komma nog att snart utvidga fabriken", säger Gunnar Franzén. "Vi skall ha fabriken från Malm med hit till västra Nyland."

Till sist ännu en episod från den tid, då man ännu besökte marknaderna i Ekenäs med krukmakerialster, både blomkrukor och hushållslergods, vilket senast skedde 1925. Vid glaceringen av lergods användes en stark blyhaltig massa. Om icke denna massa med omsorg påsmetades och ordentligt brändes, kunde användningen av stenkärlen vara hälsofarlig. En ordentlig krukmakare utsänder aldrig sådan farlig vara, men det fanns nog sådana som inte räknade med hurudan varan i detta avseende var. Så fanns på denna marknad en krukmakare från trakten av Viborg, i vars lager fanns en mängd sådana farliga hushållskärl med obränd, grön massa i bottnen. Han hade förvånat sig över de franzénska artiklarna och menat att de var fabriksgjorda, då de voro så snygga; i verkligheten voro de nog handgjorda. Herr Franzén hade gjort viborgaren uppmärksam på att han förde i handeln hälsovådligt gods och sade att han borde förstöra det farliga lagret. Mannen medgav utan vidare riktigheten av F:s påstående, tog strax en sten och slog sönder hela den hälsovådliga delen av lagret. Men han visste, att tredskan hade kunnat medföra böter och beslag av hela lagret.

S e r v u s.

(Västra Nyland 29.10.1938 no 123)

Sotavuosien jälkeen v. 1946 Inkoossa ei ollut muuta merkittävää teollisuutta kuin Veljekset Franzénin keramiikkatehdas. Tehtaan tuotanto oli noin miljoona kukkaruukkua vuodessa. 

Uuden ja suuremman tehtaan rakennustyöt käynnistyivät v. 1949. Tarkoituksena oli valmistaa jatkossa myös kotitalouskeramiikkaa.

BRÖDER FRANZÉNS KERAMIKFABRIK

Bröder Franzén bygger nytt utökar med hushållskeramik.

"Glad över att ha jobb i hemtrakten" säger Helge Holmström, 8 år i firman.

Bland landsortsindustrierna i Västnyland intar Bröder Franzén Keramikfabrik i närheten av Takter station en framträdande plats. Inte nog med att fabrikens produktion stiger till cirka 1 miljon blomkrukor om året — produkterna har också i fackmannakretsar under en lång följd av år vitsordats mycket högt.

— Nu skall vi börja bygga, berättar företagets chef, Gunnar Franzén, då Västra Nyland gjorde ett besök på ort och ställe. Vi har redan lagt grunden till en ny trevånings fabriksbyggnad, med dimensionerna 15 gånger 25 meter. Det blir alldeles här invid — bara ett par stenkast från den nuvarande fabriken.

— I bästa fall får vi produktionen i den nya fabriken i gång redan om ett år, fortsätter herr Franzén . Det finns ingen anledning för oss att fjäska i väg i onödan så vi kommer att ta det ganska lungt.

OCKSÅ HUSHÅLLSKERAMIK.

Det är givet, att maskinparken kommer att förbättras och utökas — inte minst därför att vi av allt att döma kommer att börja producera också hushållskeramik. Hittills har vi ju endast gjort blomkrukor. Det blir vinschanordningar och hissar mellan våningarna.

—Vi är ju i den lyckliga belägenheten, att vi har lertagen alldeles bakom knuten. Och inte nog med detta: vår lera är också av det finast tänkbara slag. Den är fast och smidig i konsistensen och synnerligen lätt bearbetad. I den ny fabriken kommer vi antagligen att kunna sysselsätta åtminstone 20 personer.

En av företaget anställda, 23-åringen Helge Holmström, berättar för oss, att han arbetat hos Franzéns praktiskt taget ända sen han lämnade folkskolan, d. v. s. 8 år i sommar om man frånser värnpliktstiden.

— Jag är mycket nöjd med mitt arbete, säger herr Holmström. Enformigheten tar vi kål på genom att arbeta i 4 timmars skiften. Om jag alltså står vid den här maskinen 4 timmar så går jag över till en annan avdelning under den återstående arbetstiden. Systemet gör som sagt, att vaksamheten hålls på spänn hela tiden.

— Vi är sex arbetare här plus verkmästaren — företagsledarens bror — och vi är alla täkterbor. Man får vara glad över att ha arbetsmöjligheter i hemtrakten, annars hade man väl blivit tvungen att söka sin utkomst på annan ort.

Vi är också glada över att få rymligare arbetslokaler i den nya fabriksbyggnaden — här är ju litet trångt och mörkt.

(Västra Nyland 20.03.1949 No 50)

Veljekset Franzénin yhtiön uusi tehdasrakennus valmistui Tähtelään v. 1952. Tämän jälkeen tehtaassa alkoi ruukkujen ohella myös mm. salaojaputkien valmistus. Tehdas oli toiminnassa 1980-luvulle asti.

           Uudempi tehdasrakennus (Kuva: Inkoon rakennetun kulttuuriympäristön selvitys 2013)

- Kristin Lauharo -